Mika Sellbom

Salar de uyuni #1

Dag 1

Tanken var ursprungligen att ta oss till Potosi från Sucre och det gjorde vi, men vi stannade inte länge. Vi stannade tillräckligt länge för att yra rundor efter en buss till uyuni innan vi tillslut insåg att vi var på fel station. Sen yrade vi rundor i staden istället för att hitta busstationen och sen bussen till uyuni. Vi båda insåg ganska snabbt att Potosi inte var vårt ställe och bestämde oss för att ta bussen härifrån så snabbt som möjligt för att försöka möta upp Isak och Emelie #2 för att förhoppningsvis ta en tour tillsammans. Och det var precis så det blev.

Dagen efter vaknade vi 07.00 i jakt på en tour som skulle ta oss igenom Bolivias höjdpunkt, saltöknen. Vi mötte upp Emelie och Isak #2 och tog faktiskt första bästa då det var väldigt billigt och lät bra, vi fick turen för 675 bolivianos inklusive allt.

Vi började med första stoppet som låg förvånansvärt nära stan, en tågkyrkogård. Man hade dock inte behövt en tour för detta utan hade lätt kunnat gå/cykla/ta en taxi om man vill slippa trängas med alla turister. Men det var ändå ett häftigt stopp där de helt enkelt har dumpat sina gamla tåg efter att de investerat i ett nytt, miljövänligt!

Sen blev det tillbaka till stan där det kändes som vi åkte runt på massa ärenden till chauffören, Edvin. Det gjorde oss inte så mycket dock eftersom vi hade så trevligt sällskap från våra nyfunna svenska vänner men även två australiensare som nu var fast med oss i tre dagar. Efter vi yrat runt och haft alldeles för många onödiga stopp var det dags för saltöknen. Först gick vi runt på en minimarknad där vi blev en tavla och en rosa hatt rikare, sen gick vi till en minisaltfabrik där vi fick en snabbgenomgång på 2 minuter hur man producerar salt. Och sen var det äntligen dags!

Saltöknen var maffig, vi var ju där under regnperioden vilket innebär att vi fick reflektionen som var mitt mål. Dock var det disigt då var mycket svårare än vad man tror för att få bra bilder! Vi kämpade stenhårt haha! Det var superhäftigt men samtidigt också lite av en besvikelse för det var inte riktigt den Wow-surrealistiska-känslan som alla vi hade träffat hade beskrivit. Önskar att vi hade lite lägre förväntningar så hade vi kanske också fått den wow-känslan.

Det jag var mest taggad på var att få se solnedgången över saltöknen och få reflektionen men också att få bo på ett salthotell och vi fick tyvärr inget av det. Det hade regnat så pass mycket att salthotellet var obeboeligt. Det visste vi om men agenturen hade försäkrat oss om att vi skulle fick se solnedgången men inte heller fick vi det... Så det är väl det enda som jag verklig önskar att vi hade fått göra. Anledningen till detta är för kvällen innan på väg till uyuni från Potosi såg vi den finaste solnedgången som i alla fall jag har sett i mitt liv. Det var verkligen så otroligt vackert att jag satt fastlimmad vid fönstret och fick se solen, himlen och molnen bjuda på en föreställning med alla regnbågens färger - magiskt. Menmen man kan ju inte få allt här i livet!

Istället tog Edvin oss till en liten håla där han lovade oss "mucho shopping" där det fanns en affär. Låter kanske lite deppigt detta men vi hade verkligen en så trevlig dag tack vare vår grupp!

16 mars 2017 20:19 | Resor