Mika Sellbom

Galapagos #1


Santa Cruz

Vi hade ju bestämt oss för att försöka utforska Galapagos på egen hand (lite Charles Darwin Style) som passade vår plånbok lite bättre. Inte mycket bättre men liiite bättre i alla fall!

Vi började på en utav de öarna som man får lov att bo på nämligen Santa Cruz där vi bodde i staden Puerto Ayora. Det är nämligen inte alla öar som man får lov att bo på utan där är det guidade Tours som gäller eftersom allt är naturreservat. Vi var supernöjda med vårt stopp iför redan på flygresan dit så träffade vi två roliga filurer, en holländare och en ifrån Nya Zeeland som vi spenderade mycket tid med under vår santa Cruz vistelse. Holländaren Michel var supergullig och skulle ta dykarcert i Galapagos (så avundsjuk) och han ifrån NZ hade som mål att resa världen runt och samla på skatter. Ja alltså på riktigt, det var nu fem år sen han bestämde sig och har bara några fåtal länder kvar och nu kom han från Venezuela släpandes på antika maffiastatyer. Det var ganska stora trädocker som de kriminella i Venezuela brukade offra bland annat sprit och tobak och be till maffiabossarna att de skulle hjälpa deras familjemedlemmar i fängelset och så vidare. Det var den han hade med sig nu men det förvandlade vårt två timmarsflyg till ett show and till där vi fick se diverse saker som han hade hemma, grymt intressant!

Fanns massor med saker att göra på santa Cruz! Vi hyrde cyklar och tog oss till Los gemelos som är två tvillingkratrar, vi tog oss till lavatunnlar, vi cycklade även till ett sköldpaddsreservat där vi såg massa Skalman i XXXL! Vi snorklade i Las grietas som var en vattenkanal mellan två klippor med bräckt vatten där man kunde klättra runt bland stenarna och svalka sig. Vi var även på Tortuga Bay, en strand som var så himla fin och öde, vi besökte Darwin centret och precis bredvid gick vi ner på en strand där det kryllade utav iguaner och slutligen var vi även i Nymfa lagoon som är en spökliknande lagoon som hade passat i sagan om ringen! Så som ni ser har vi hunnit med en hel del på denna ön!

Vi tyckte om Puerto Ayora jättemycket, var turistigt men samtidigt, vi är ju turister och det finns ju allt man vill ha! Längs havet var det najs restauranger och två gator in så var det som en foodcourt på kvällarna där det var restauranger längs bägge sidor av gatan. I mitten av gatan hade de satt ihop ett gigantiskt långbord så det var jättehärlig stämning. Här kunde man peka på den fisken man ville ha så grillade de den man hade valt medan man slog sig ner, sjukt najs koncept, mer sånt Sverige!

Vi skulle vilja sammanfatta att detta verkligen är sköldpaddornas ö 🐢

31 januari, 2017 01:02 | Resor

Quito


Kom till Ecuador utan förväntningar på staden Quito då vi främst kom hit för att ta vårt flyg till Galapagos men vi blev positivt överraskade.

Bodde i Old town där vi var omringade utav vackra kolonialbyggnader med små söta balkonger prydda utav blommor och massvis med kyrkor. Började med en guidad walking tour med alldeles för mycket folk så vår guide hade svårt att hålla ihop alla stissiga turister och hade svårt med att få kontakten med alla, men men. Det var fortfarande lärorikt att höra Quitos historia och att strosa rundor i den fina staden. Fun fact på Grand plaza som är huvudtorget i stan så fanns det en staty förr av ett lejon med en pil genom som symboliserade Ecuadors självständighet från Spanien då lejonet är Spaniens symbol. Förr alltså, nu kvarstår bara lejonet eftersom det var en rörelse för djurens rättighet som stal pilen för några år sen för att de tyckte att det var en kränkning utav djurens rättigheter. Nej det var inget uppstoppat djur utan en stenstaty, men vem vet kanske har den också känslor, då har man gått liiiite för långt kanske 😉

Vi hade även turen att vi hamnade i vägen för en parad som hölls för första gången. Det var av bybor lite utanför Quito som klädde ut sig till monster som dansade fram på gatorna för att återberätta sin historia. Förr när spanjorerna invaderade Ecuador så var det många som inte bara tog landet med våld utan även de vackra kvinnorna. I ett försök att skrämma bort spanjorerna så klädde männen ut sig till monster och jagade dem så det var det paraden symboliserade, fyndiga bybor!

Sen begav vi oss till mitten utav jorden, bokstavligt talat. Vi balanserade på ekvatorns mitt som ligger bara en bit utanför Quito så det var intressant!

På kvällen gick vi till ett område, la ronda, som är bohemområdet där det fanns en mysig gata med små caféen där vi drack en typisk Canelazo som är en varm dryck på kokad lulo, lite sprit och kanel, super god och värmande i ett ganska så kallt Quito. Vi hade turen att hamna på ett ställe där en kille spelade på sin gitarr och sjöng så var en supermysig avrundning på kvällen!

Fanns mycket mer att göra i Quito men då vi inte hade en ombokningsbar biljett till Galapagos så var vi tvungna att ta farväl även om vi mer än gärna hade velat spendera lite mer tid!

30 januari, 2017 01:07 | Resor

Det här med att resa

I skrivande stund sitter jag och Sebbe i bussen som ska ta oss från Tulcan, en stad på den ecuadoriska sidan av gränsen mellan Ecuador och Colombia, till Quito som är Ecuadors huvudstad. Det har varit en väldigt låång resa då vi började med en nattbuss från Cali till Ipales som tog 11 timmar. Hade kunnat gå bra om man hade kunnat sova med trots att vi hade mjukisbyxor och min varmaste tjocktröja (som jag för övrigt hade på mig i december i Norges klimat) så frös vi rumporna av oss på grund utav den orimligt kalla airconditionen. Verkade som de andra var förberedda på det och hade filtar med sig men trots dessa hördes deras klagomål också då de säkert förbarmade sig över att de inte hade valt att ta med sig duntäcken. Ni som känner mig vet att jag ibland har en tendens till att överdriva saker för komisk effekt (kan inte hjälpa det för det verkar gå i släkten, kolla bara på Mamma och Milla) men jag kan försäkra er om att jag inte överdriver om denna bussresan. Till följd utav detta fick jag inte en enda blunds sömn då jag inte kunde sluta tänka på hur det måsta vara såhär det känns att vara en snögubbe.

Gladare än någonsin för att hoppa av bussen som en gammal dam bredvid beskrev som "horrible, horrible, horrible" tog vi oss till gränsen för att få våra pass stämplande och voilà så var vi i Ecuador! Och nu på denna 5 timmars bussresa till Quito (på en buss UTAN AC.) Tanken är att vara här i två dagar innan vi åker vidare till GALAPAGOS som vi bokade i förrgår. Är superexalterad och resten av kvällen ska jag läsa på lite om de olika öarna eftersom vi har valt att inte ta en guidad tour utan istället göra det själva. Dessutom kommer vi inte få mycket annat gjort idag eftersom Sebbe är helt groggy efter att kanske tagit en sömntablett för mycket, så han vaknar väl upp lagom till att vi sticker ;)

19 januari, 2017 03:09 | Resor

Cali


De senaste dagarna har vi spenderat i Cali, en väldigt autentisk storstad i vår mening. Vi bodde i San Antonio området som hade mysiga restauranger om man visste vart man skulle hitta dem. Utifrån ser allting nämligen igenbommat ut med stålgaller över alla fönster och dubbeljärndörrar framför husingångarna. Vi såg till och med elskåp som hade galler kring sig. Detta tyckte vi gav en ganska osäker känsla men sen fick vi förklara att det inte bara är för säkerheten utan mest för att det ofta är varmt i staden och därmed vill alla ha öppna dörrar och fönster hela tiden men utan att behöva oroa sig för inbrott, så det kändes lite bättre. Till en början var vi inte så förtjusta i staden för vi trodde att allt var igenbommat och ovälkomnande så vi hände mycket på vårt trevliga hostel el viajero som anordnade gratis salsalektioner och yogalektioner så det fick vi ju testa på. Cali är nämligen salsans huvudstad men jag och Sebbe behöver lite mer träning om vi ska dansa salsa offentligt men det var kul och vi var genomsvettiga i slutet av lektionen frågan är om det var svett från ansträngning av kroppen eller huvudet för shit vad man fick koncentrera sig mycket, sjukt komplicerad dans! Men som sagt kul. Något annat som vi upptäckte var roligt men inte helt våran grej (egentligen bara Sebbe men skriver vi utav sympati) det är Yoga. Blev en del skratt från instruktören som var mitt emot Sebbe och den roligaste kommentaren var helt klart när hon berättade vad alla skulle göra för övning och kollade på sebbes försök "and you just du your own thing over there". Sen när hon insåg hur unga vi var tyckte hon inte det var lika kul "duude, you gotto stretch!!."

Förutom det gick vi på en foodtour för att få lite bättre inblick i colombiansk mat då vi hittills kan meddela inte har varit någon kulinarisk höjdarresa vi har gjort. Guiden kände väl ungefär likadant därför testade vi bara tre olika maträtter som var cevice, blodkorv med ris med någon sås och themal. Themal kommer till och med från uttrycket "esta mal" vilket betyder detta är dåligt på spanska. Detta var nämligen matrester som slavar fick äta och som nu har blivit en utav de vanligaste maträtterna i Colombia. Bara det säger väl allt egentligen. Därför fokuserade vi oss mycket på olika frukter som var supergoda och intressanta!

Vi gick även till en häftig bar igårkväll som hette la colina som är den äldsta baren i Cali från 1942 där vi blev hälsade i dörren av en söt liten gammal man som säkert har stått där lika länge som baren. Superhäftigt ställe med mycket orginalinredning men häftiga gamla reklamskyltar, coolt! Fick äntligen min falafel på Pita Majita som var en mysig libanesisk restaurang så är helnöjd med Cali.

Från första dagen till sista ändrades verkligen vår åsikt, även om det personligen inte har varit min favoritstad så tycker Sebbe att det har varit en utav Colombias absoluta höjdpunkter. Liksom vår guide på foodtouren som kom hit från Holland och skulle stanna 3 dagar, slutade upp med 6 år.

19 januari, 2017 03:07 | Resor

El desierto de tatacoa


Tydligen är atmosfären supertunn över öknen så det var en helt klar stjärnhimmel där det tycktes bara bli fler och fler stjärnor. Vi gick till observatoriumet som fanns där och fick en genomgång bland stjärnorna i himlen där professorn guidade oss bland stjärntecken. Dock svepte molnen in ganska snabbt och vi hann bara gå igenom några stycken innan det blev en halvtråkig genomgång på en filmduk som gjorde att det kändes som man var på skolutflykt med klassen i nian ungefär. I slutet så dök fullmånen upp bakom molnen och vi fick se på den genom teleskopet och det var lite häftigt faktiskt. Man kunde se kraterna väldigt detaljrikt!

Förutom att kolla på stjärnorna så besökte vi den delen utav öknen som är röd vilket var superhäftigt. Var lite mindre än vad vi hade tänkt oss men det vi såg var picture perfect.

Tanken var att vi skulle upp tidigt för att ta oss härifrån tillbaka till Neiva och vidare till Cali. Under natten hade det nämligen blåst upp till storm! Vi vaknade fem på natten utav allt regn som öste ner och smattrade högt och hårt ovanför våra huvuden. Och om det inte hade väckt oss så hade säkert åskan gjort det eller ljudet utav blixten. Vi drog faktisk undan våra gardiner och kollade ut, på något sätt var det ganska otäckt vackert.

Men självklart skulle det vara när vi ska iväg att det börjar regna i en öknen där det annars ALDRIG regnar förutom JUST idag, typiskt. Och eftersom vi befann oss mitt ute i öknen omgivna utan sand så blev istället omgivna utav gyttja där inga bilar kunde ta sig fram.. Vi ringde vår kille Wilson som hade kört oss dit morgonen innan och han sa att han skulle komma om 30 minuter, Yippie tänkte vi. Efter det hade gått 1,5 timmar tänkte vi att han måste ha sagt 1,5 timmar och inte en halvtimme i telefonen då jag inte är helt 100 med spanskan. Vi väntade lite till för man får ändå ha i åtanke att colombiansk tid inte är det samma som vår tid. Men tillslut ringde vi igen och då berättade han att han väntade på att vägen skulle torka (såklart) och detta beräknade han skulle ta 1,5 timmar till innan han var framme. Vi väntade i två timmar innan vi ringde honom. Denna gången sa han en kvart... Okej så vi väntade i 45 minuter innan vi liftade en bit på vägen till terminalen av tatacoa (utan att möta någon Wilson...) vid terminalen gick ingen buss förrän om en timma och dessutom bara till villavieja och vi skulle ju hela vägen till Neiva. Så vi försökte med Wilson igen och denna gången sa han 10 min. Gissa vad som hände efter 40 minuter?? WILSON DÖK UPP!

Så för att summera vår trip som skulle tagit 1 timma så tog det istället oss 6. Vet ni vad det bästa är? Det slutar inte här utan vi skulle bara ta oss snabbt till Neiva för att SEN ta oss till Cali som är en resa på 10 timmar. Så hör sitter vi nu i skrivande stund på en nattbuss till Cali.

15 januari, 2017 15:31 | Resor

Pablo escobar paintball

Pablo escobar paintball ball

Inte alla som kan säga att man har spelat paintball på Pablo escobars gamla tomt men det kan vi! Själva planen var mellan hans stall och gästhus på trädgården där man kunde söka skydd i ruinerna. Sebbe har spelat förr men för mig var det första gången och jag var livrädd till en början. Första omgången tog jag skydd på ovanvåningen och låg och sköt alla andra stackare (är förvånansvärt bra på det och fick in flera headshots) men det tog emot när guiden skrek "get out of the house and stop being a pussy!" Inga paintballskott träffade mig men de orden kändes.. Fick leta mig ut och försöka vara med i spelet och det var så himla roligt!! Blev träffad ett antal gånger men var så värt det!

Sen gick vi ner och fick se mer utav de ruinerna som kvarstod av hans hus. Efter att han blev skjuten antingen av sig själv, amerikanarna eller colombianerna (beror lite på vem man frågar) så sades det att han hade så mycket cash att han hade grävt ner det och gömt det på olika ställen. Det innebar att folk vallfärdades hit efter hans död och letade efter pengar helt enkelt. De plundrade huset på allt värdefullt, till och med toalettstolen. Någonstans där ute finns det någon som sitter på knarkungarnas konungs tron kan man väl säga.

10 januari, 2017 20:50 | Resor

Guatapé


På morgonen tog vi en tvåtimmars bussresa till Guatapé som var helt annorlunda än det moderna Medellin vi såg. Det här var som att komma in i en tecknad serie. Husen var små och låga, balkonger prydda utav massvis med färgglada blommor och husen själva i färgglada färger med historier längs botten av dem med söta figurer. Mysiga kullerstensgator och affärer. Otroligt turistigt men vad gör väl det när vi är turister och det var precis så gulligt och mysigt som vi ville ha det. Här strosade vi runt och drack en kopp kaffe och köpte varsitt kaffebönsarmband (de tycker om sitt kaffe här) och det gör vi också!

Sen begav vi oss vidare bort till det mysiga turistområdet till ett annat turistområde som var mindre mysigt nämligen Guatapé-stenen som har en fantastisk utsikt! Finns en ganska rolig berättelse bakom den och det är nämligen att den inte är statligt ägd utan att det faktiskt är en privatperson. Denna privatpersonen är en utav tre bröder som ärvde en gigantisk sten av sin far medan de andra fick rikedom. Som man kan förstå honom i den positionen "vad tusan ska jag med en sten till?" Han var ganska förbannad att han bara fick en sten medan de andra fick pengar. En dag så klättrade han upp till toppen och insåg att det faktiskt måste vara en utav de bästa utsikterna i världen och gjorde det till en turistattraktion istället. Nu är det nog bröderna som önskade att de hade ärvt en sten istället eftersom han nu tjänar ofantliga pengar på denna utsikten. Så dagens lärdom av detta; när livet kastar stenar på dig, bygg en utkiksplats.

10 januari, 2017 19:09 | Resor

"Don't give papaya"



Vi anlände ganska sent till Medellin men hade förbokat en walking tour av stan direkt när vi vaknade så vi var uppe med tuppen och ivriga på att lära oss mer om Medellin än vad man får veta från Narcos. Det var helt perfekt som start då vi gick runt stan i 4 timmar där vår guide berättade om lite olika platser i stan men även om läget i Medellin nu och om historien från början med guld, järnvägar, kaffe, droger och politik. Var otroligt intressant att lyssna på och när man ser staden nu kan man omöjligt tro att det här för bara några år sen var en utav de farligaste ställena i hela världen. Mycket har hänt sen dess.

Det var även väldigt roligt att lära sig om Paisa som är det man kallar sig om man är uppvuxen i Medellinområdet. Det är inte bara medellin men mer som ett distrikt kan man säga. De är nämligen väldigt speciella, antingen så älskar man dem eller så hatar man dem. De som älskar Paisa är Paisa själva och de som hatar dem är resten av Colombia. Anledningen till det är för att många som är Paisa har det ganska gott ställt eftersom det är deras region som producerar bland det bästa kaffet i värden men även på grund av deras järnvägssystem som de fick tidigt vilket innebar att de kunde exportera varorna och tjäna bra pengar på det. Detta i sin tur innebar många äffärssnobbar som tycker att de är liite bättre än alla andra. Det är lite som dryga stockholmare och resten av Sverige ;). Något som de är otroligt stolta över och med all rätt är deras moderna metrosystem. De värdesätter det till och med mer än deras kyrkor och då skämtar jag inte. Vanligtvis är kyrkor ett ställe en fristad som många respekterar medan de flesta tunnelbanor som vi har besökt är otroligt smutsiga där det hänger skumma typer. Vi gick förbi två kyrkor under vår walking tour där det vid den ena såldes massvis med porr och vid den andra var det prostituerade som sålde sig själva. Tunnelbanan däremot där var det inga skumma affärer som gjordes, här är en fristad där alla sköter sig, håller rent, vissa äldre klär till och med upp sig! Anledningen till detta är för att metron symboliserar så mycket mer för folket än ett transportmedel. Under den tiden då Medellin drabbades som värst av olika makter som härjade och det var utegångsförbud att vistas på gatorna efter klockan 17.00 för det ansågs vara för farligt. Under hela den här tiden av krig, kidnappningar och massvis av död så byggdes metrosystemet mot alla odds och nu i efterhand efter all det helvetet de fick gå igenom så står metron kvar och symboliserar hopp för folket.

Vi lärde oss också ett ganska roligt uttryck som var "dont give papaya" som betyder något i stil med att inte ge colombianerna möjligheten att lura er eller sno något. Går man ensam i en gränd när det är mörkt och pratar synligt i en iPhone så är man på papayalevel 10 medan om man är mitt på dagen och har mobilen lite synligt i fickan så är det papayalevel 6 ungefär. Så här möts farligheten i frukt. Guiden lärde oss lite tricks och knep för att dela ut så lite papaya som möjligt, så nu är vi redo för resten av Sydamerika!!

10 januari, 2017 17:15 | Resor

Medellin

Medellin har varit ett självklart stopp för oss ända sedan Narcos släpptes på Netflix då vi hade spanat in deras escobar-tour men vi visste egentligen inte mer än så. Under mina tidigare resor har jag försökt att undvika storstäder eller blivit besviken på de som jag har besökt. Precis som de andra förväntade jag oss att vi skulle mötas av kaos, trafik, buller, smuts och skumma typer. Det enda som vi stötte på var väl några skummisar på gatan men annars blev vi väldigt förvånade. Medellin är en otroligt modern storstad, förvånansvärt tyst och förvånansvärt ren. Vi bor dessutom i det tjusiga turistområdet Poblado som är otroligt mysigt och stämningsfullt med gator fullproppade med restauranger och olika hostel.

Vi strosade rundor på kvällen med stor beslutsångest vart vi ville äta för alla restauranger var verkligen topptopp, för mig som lider utav beslutsångest och inte kan välja mellan singoalla eller ballerina blev detta ett speciellt tufft beslut. Tillslut hittade vi ett ställe som såg ut som en inhängnad trädgård där det spelades grym musik och verkade vara härlig stämning. Vi gick fram och tillbaka flera gånger och greps nästan av panik när vi insåg att det inte fanns någon ingång. Fast beslutna om att vi MÅSTE bara in här så ställde oss i en utav springorna där man kunde skymta in och försökte vi vinka till oss någon som kunde berätta hur man kom in. Efter ett tag blev vi hänvisade till ett litet tacostånd där det fanns en liten dörr som man inte lägger märke till och DÄR var ingången. Vi gick in och ännu en gång bjöd medellin på överraskning. VILKET STÄLLE. En utav de absolut finaste restaurangerna jag har varit på. Jag och Sebbe satte oss i baren i väntan på bord men tillslut så beslutade vi att baren var nästan ännu trevligare och var halvt inomhus halvt utomhus så man fick det bästa av båda så vi käkade där istället. Bilderna gör inte stället rättvisa och eftersom det inte var något namn så kan jag inte rekommendera det heller! Topp 10 av våra restaurangupplevelser!

10 januari, 2017 17:06 | Resor

Tbt playa blanca

En throwback till några dagar sen till soliga stränder och palmer

6 januari, 2017 01:17 | Resor

Mirador

Utsikten från mirador

6 januari, 2017 01:15 | Resor

Rancho Relaxo

Hej! Var ett tag sen sist men vi har varit ganska isolerade ända sen vi kom till Rancho Relaxo. Kan stolt meddela att jag inte ens har kollat på mobilen i tre dagar för har helt enkelt inte haft behov av den här borta. Fick en tanke i mig att ni där hemma kanske var oroliga för mig om jag inte hade svarat på något sms eller om ni till och med har försökt ringa så jag sprang snabbt bort till skåpet där den har samlat damm och till min förtjusning och besvikelse var det enda smset ifrån Lindex som ville meddela mig om att de nu har 30% för sina medlemmar. Men bara för er om ni undrade eller även om ni inte gjorde det så lever vi och har det bra.

Rancho Relaxo är ett utav mina topp 3 hostel jag har bott på (inget slår zephyr lodge i Guatemala) men det var inte helt olikt faktiskt. En gammal kofarm mitt uppe i sierra nevadabergen mellan Palomino och Santa Marta med lite blandade aktiviteter. Man kunde hikea i vattenfallen som aldrig tog slut och som även mynnade ut i en naturlig pool som var superhäftigt förutom fiskarna som lika gärna kunde varit pirayor så förtjusta som de var i mig och Sebbe. Det verkar vara en attraktionskraft som vi har på djuren här i Colombia. Vi har stött på allt ifrån hostelhundarna till deras loppor som verkar dras till oss. Vi har fått äran att hittills träffa på massor med spännande fåglar, dessa intressanta fiskarna (pirayor), myggorna verkar vara speciellt förtjusade i oss, upptäckte 3 kackerlackor krälandes på min arm som hade gömt sig i min ryggsäck och sist men inte minst så fick vi syn på en krokodil efter att vi hade badat tre timmar i floden där den befann sig. Så nu har vi även hunnit uppleva ett smakprov på Columbias breda urval utav naturliv.

Superavslappnad stämning på Rancho Relaxo som personalen bidrog med men även alla runt omkring. Eftersom det var så pass isolerat och utan internet så fick alla tid att umgås med varandra, åt frukost och middag tillsammans då de flesta var ute på vift under lunch. Middagarna har hittills varit de godaste måltiderna vi har haft i Colombia, wow. Och sist men inte minns så måste vi poängtera att det var otroligt vackert där. Fanns en mirador bara 10 min ifrån hostellet i bergen där man hade fantastisk utkik över havet och ännu mer grönska.

Nu har vi efter tre nätter tagit oss tillbaka till Santa Marta och imorgon flyger vi till medellin och verkar ännu en gång prickat in ett bra hostel!

6 januari, 2017 01:08 | Resor